Bland löven

För ett tag sedan hade jag en tävling på min facebooksida där man kunde en vinna en fotografering av mig. Förra helgen ägde den fotograferingen rum och resultatet ser du här ovan! Jag är riktigt nöjd med bilderna, älskar mattan av löv. Nu har ju snön kommit hit till Dalarna så det var nog den enda höstfotograferingen jag fick genomföra i år, nu är det bara att tagga om till vinterfotograferingar i stället. Men jag deppar inte för det, jag har nämligen en otroligt spännande sak på gång som jag kommer berätta om antingen ikväll eller imorgon.
1

En feeltrip genom arkiven

När jag bläddrade genom min blogg i jakt på bilder att ha i portfolion till min nya hemsida (för er nyfikna hittar ni den HÄR) slogs jag av hur många meningslösa inlägg min blogg bestod av samt hur många bilder jag la upp bara för att, utan att egentligen gilla bilden. Så idag tog jag och gjorde en riktig rensning i arkiven och raderade inlägg som känns helt meningslösa och bilder jag inte kan stå för. Detta resulterade i en ritkigt feeltrip; jag återupplevde mina sista minuter med Bamse, jag kände spänningen när det var en vecka kvar tills planet lyfte mot Kanada, jag kände min uppgivenhet när jag var tillbaka i Sverige efter tre underbara månader, jag kände sorgen när älskade morfar slets från oss. Jag återupplevde känslan av att lämna ifrån mig Nisse och den starka glädjen när jag fick reda på att han skulle komma hem igen.
 
Trots att jag skriver allt mer sällan blir bloggen som en slags dagbok dit jag kan återvända och läsa om mina mest betydelsefulla stunder som jag valt att dela mig av, och trots att inte allt är utskrivet så tar dessa meningar mig tillbaka till stunden de inträffade. På både gott och ont.
 
Jag skrev häromdagen att jag inte visste varför jag valde att logga in här flera gånger i veckan, men jag tror jag vet nu. Det är på grund av denna känslan jag väljer att knappa in ord och publicera bilder här, för att jag kan återvända senare och uppleva det jag upplevde idag.
 
 

September

Det känns som att min blogg just nu består utav rubriker med namn på årstider, månader eller citat och inläggen är fyllda av texter jag skriver att jag ska komma tillbaka och börja uppdatera, att den här gången menar jag det på riktigt. Som vi alla märkt har jag svårt att hålla det där på riktigt och veckorna och månaderna går utan att jag publicerar något. Men jag loggar in på bloggen några gånger i veckan och sätter fingrarna vid tangenterna men ingenting kommer ut, det är helt tomt. Jag vet inte ens varför jag försöker, men något får mig att fortsätta logga in och fortsätta försöka skriva inlägg som aldrig kommer ut. Men nu lyckades jag, så kanske något har vänt. Den här gången tänker jag inte skriva ut att jag är påväg tillbaka, på riktigt, för det kan jag inte lova. Det enda jag kan lova är att jag kommer fortsätta logga in här och försöka skriva och publicera bilder, och förhoppningsvis kommer jag att lyckas bättre än jag hittills har gjort.